Christer Dyrwoold

Jag är helt klart en överlevare

Här kommer texten i från aca-wsc och det är hur jag tolkar den det är inte en godkänd översättning.

21 september

 

ÖVERLEVANDE

 

Jag är en överlevande

 

  Jag kommer inte längre att uppleva livet som något som "händer" med mig. Jag har rättigheter och jag har oändliga val, men för att uppnå mina rättigheter måste jag göra anspråk på dem. Idag kommer jag att ställa upp och hävda mig själv. Offerrollen är en som jag gärna kastar åt sidan, för jag är trött på lidande.

  Genom att ändra min goda ton kommer jag att ändra mitt beteendemönster. Jag kommer inte längre att spendera min tid på att utbyta berättelser om "är det inte hemskt", jag kommer inte längre att befinna mig i situationer där "jag har inget val." Det är inte min plikt att ta hand om människor genom att ge upp min makt för dem.

 

  Om jag har skadats kan jag göra något åt det. Idag söker jag efter min inre styrka – och jag hittar den.


Barndomen var inte allt för djävlig fast jag tog efter föräldrarnas drickande och blev själv en alkoholist, och det höll på att kosta mig livet 1995. Jag fick ligga på sjukhus i nio månader. Läkarna sa att jag inte fick dricks någon alkohol på ett år. Jag höll mig nykter i ett år. Jag hade nog med arbete, med att lära mig tala och gå igen. Fast när det året hade gått så var jag på flaskan igen. Jag drack till och med tillsammans med farsan. Träffade en tjej som sa att hon hade vart alkoholist, men hade lärt sig att dricka nu. Det hängde jag på med. Fast bara ett par veckor efter förlovningen så lämnade hon mig. Hon sa att jag drack för mycket. (fast sanningen va att hon hade gått tillbaka till sin gamla klle igen.) Det var sommaren 1997, så i Augusti närmare bestämt den 17:e så drack jag min sista folköl, för det var folköl vi drack då. Jag lärde mig i min hemma grupp som var Rågveds gruppen, eftersom jag bodde i Rågsved att ta en dag i taget.